Utflykt till Gallaberget
Sommaren 2024 tänkte vi ta en tur med lite vandring och att sova i tält. Man behöver inte ge sig av till fjällen för att vandra utan det kan räcka med att bege sig till närmaste led.
Vi begav oss till gallaberget utanför Vretstorp. Tanken var att sätta upp tältet inte alltför långt ifrån bilen och sedan gå runt gallabergssjön med mindre packning. Då det var så nära hem så delade vi istället upp hajken i två delar.
Vi parkerade bilen någon kilometer från gallabergssjön och gick och gick och badade utan att ta med vandringspackningen. Sedan gick vi tillbaka till bilen och tittade under tiden efter lämpligt ställe att sätta upp tältet. Ett förslag var vid en bäck som rann från gallabergssjön, för även om man har med allt dricksvatten så är det alltid en fördel att slå läger nära vatten t.ex. för att kunna diska eller skölja av sig.
Dock valde vi istället att slå upp tältet lite längre bort från vattnet vid en plats där vi hittade hallon. Vi åkte hem och kompletterade utrustningen lite och sedan tillbaka och slog upp tältet.
Myggorna flockades utanför tältet men tältet höll myggorna utanför. Det var en ganska varm agustinatt så även vi som hade sommarsäckar behövde knappast frysa, men det var ändå skönt att kunna dra på ett underställ under de kyligaste småtimmarna.
Det kan vara svårt att förstå tjusningen med att sova i tält. Man ligger inte bekvämt och det är bökigt om man ska ut och kissa på natten, men om inte annat så lär man sig uppskatta bekvämligheten man har i sin mjuka säng i hemmet lite mer.
Då vi var så nära hemmet åkte vi hem och åt frukost i trädgården och packade om lite för att vandra runt gallabergssjön utan sovpackning. gasolköket och turmaten fick dock följa med så att vi kunde stanna och ta en ordentlig lunchpaus efter halva vandringen.
Vi kom tillbaka till badplatsen efter att ha gått ca 4 km runt hela sjön och då var det skönt att hoppa i plurret.
Sedan tillbaka till bilen och så plocka någon liter hallon innan vi begav oss hem igen.
Roadtrip till Småland sommaren 2024
I början av Juli 2024 gjorde min far och jag samt mina två äldsta barn en resa till Småland för att besöka de trakter där min far växt upp. Det är i det ”småländska glasriket” eller närmare bestämt Uppvidinge kommun bestående av bl.a. samhällena Alstermo, Älghult, Lenhovda och Åseda.
Vi passerade även Vetlanda och Nye, där min mor växt upp.
Första fikapausen, eller snarare frukostpaus, eftersom vi givit oss av i ottan för att komma en bit söderut innan klockan skulle bli alltför mycket blev Högalofts rastplats utanför Tranås. Här kom farsan på att han glömt sin matsäck hemma, men jag hade med lite extra så alla kunde bli mätta medans vi beskådade utsikten över Tranås och sjön Sommen.
Nästa stopp blev Lindshammar där resterna av ett av Smålands numera nedlagda glasbruk fanns och vi beskådade även det nedlagda glasbruket i Alsterfors innan vi kom fram till glasbruket i Målerås där vi både kunde fika, handla i souvenirbutiken och se glasblåsare ”in action”.
Resan fortsatte till Orrefors och Orrefors hotell och restaurang där det bjöds på buffé med en blandning av thailändsk mat och svensk husmanskost. Därefter en promenad genom Orrefors för att beskåda det bygge där ett nytt glasblåseri ska nyöppnas, ett stenkast från det avsevärt större och sedan länge nedlagda Orrefors glasbruk.
Efter att ha checkat in på Orrefors hotell tog vi sedan en tur till Kosta där vi tittade på Kosta Boda Art Gallery, Kosta Outlet och fick i oss lite mat innan vi begav oss tillbaka till Orrefors Hotell för lite vila på hotellrummen efter dagens strapatser. Innan vi var tillbaka gjorde vi dock ett badstopp vid Orranäsasjön trots att det inte var någon högsommarvärme i luften.
Efter en god natts sömn och en stadig hotellfrukost begav vi oss mot Alstermo där min far växt upp. På vägen dit passerade vi Fröseke där min far höll en liten föreläsning om hur man kunnat tillverka fönsterglas genom glasblåsning framför statyn av en glasblåsare som rests till minne av Kronofors fönsterglasbruk som legat i närheten.
I Alstermo fick vi en visning av ”missionshuset” och sommarhemmet vid Alstervik där min far tillbringat mycket tid under sin uppväxt och vi stannade också till vid det, numera utbyggda huset i Alstermo där min far växt upp.
Vi besökte också Alstermo bruk som fortfarande tillverkar klassiska Alstermo-väskor och förvaringsboxar med mera. Alstermo Bruk grundades ursprungligen som handpappersbruk år 1804 och är därmed ett av Sveriges äldsta företag. Man har också producerat fiberpapp, vilket bland annat har använts för produktion av den klassiska Unica-boxen.
Från Alstermo åkte vi vidare till Åseda där min far gått i realskolan, tog en promenad genom samhället och tittade bl.a. på en vändskiva för lok som man sparat som minne av när järnvägen gick genom Åseda och vi intog en välsmakande och stadig lunchbuffé vid Hotell Olof.
Under hemvägen regnade det en del så det blev inga fler badstopp, vilket gjorde att vi kom hem lite tidigare än beräknat, men vi köpte iallfall med oss lite fika från nyefiket och stannade för fika på Högalofts rastplats även på hemvägen.
Ut på tur
På skolan där äldsta sonen går brukar 9:orna mot slutet av vårterminen genomföra en frivillig hajk, en vandring med övernattning i tält eller vindskydd, som en del av friluftsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och som en liten klassaktivitet, och så även i år. Dock var sonen tveksam till att delta, främst för att de kompisar han umgås mest med var tveksamma till att delta, men kanske också för att han kände sig osäker på det kan vara. För vi har varit ute en del i naturen genom åren, men oftast dagsturer och inte med övernattning.
Och eftersom de tre yngsta barnen var med sin mamma på lajv under kristi-himmelsfärdshelgen och sonen var hos mig så passade det bra med en vandring med övernattning vid gallaberget natten mot lördagen. Om sonen visste att han hade ett tält som han visste hur det fungerade så kanske han skulle kunna locka med någon av sina kompisar så att de kunde delta i hajken.
Jag hade på rea i början av året köpt ett 4 manna tält hos Outnorth, då jag hade tänkt försöka få med åtminstone de två äldsta barnen på några turer under sommaren, så detta blev ett ypperligt tillfälle att testa detta tält, då det två-manna Hillebergstält jag hade kvar från tiden jag läste friluftsliv på folkhögskola i början på 2000-talet är ganska litet, även om det fungerar bra att sova i.
Visserligen upptog det nya tältet större delen av utrymmet i ryggsäcken, och resten av ryggsäcken av ajungilak-sovsäcken och maten, men då sonen kunde bära sin sovsäck samt trangiaköket och med liggunderlagen utanpå ryggsäckarna så fick vi med det vi behövde. Det skulle vara fint väder och kanske ca 5-7 grader under natten så vi räknade med att vi inte skulle behöva så mycket andra kläder än de vi hade på oss, förutom varsitt underställ och varsin vindtät fjällrävenjacka. Badbyxor och handduk tog vi också med, då tanken var att gå runt Gallabergssjön.
Sonen som nyligen börjat övningsköra körde bilen och vi parkerade någon kilometer från sjön där motionsspåren börjar. Väl framme vid sjön kände vi på vattnet. Vi hade fått upp värmen av vandringen och när man kände med handen så kändes det inte särskilt kallt alls. Vi bestämde oss för att bada. När man gick i med fötterna så var det desto kallare, men nu var det ju ingen återvändo så det var bara att doppa sig. Och väl uppe ur vattnet så kändes det riktigt varmt och skönt igen.
Nybadade 2024-05-10
Sedan traskade vi på runt sjön. Vi kom fram till vindskyddet vid sjöns östra sida, men det kändes mer inbjudande att slå upp tältet en bit därifrån och sova i det.
Tältet var rymligt med en väl tilltagen sitthöjd och en stor absid där man kunde lägga packningen.
Så var det dags att tända stormköket och värma på påsmaten. Lite chips och choklad slank också ner.
Sovsäckarna gjorde sitt jobb så det var inte särskilt kallt under natten, och när man vaknade till av att det kändes lite kyligt var det bara att kura ihop sig och snart var det morgon igen.
Jag hade lite frilufts-frukostpåsar med mysliblandning med choklad där det bara skulle tillsättas vatten, så vi värmde på vatten till det och lite snabbkaffe till sonen hade jag också fått med, medans jag prövade att göra lite granbarrs-te (i brist på tallbarr).
Sedan blev det vandring tillbaka till bilen. Trots att det var länge vi var på tur hade vi inte glömt packa med någon essentiell utrustning som vi saknade. Kniven var med så vi kunde tälja en pinne att röra i maten med. Vi åt all mat med medhavd sked, så gaffel hade vi inte behövt med.
T.o.m. en tvättsvamp hade vi kommit ihåg att ta med så vi slapp diska med mossa.
Så får vi se om det turen gav mersmak för sonen så att han åker på skolan hajk. Om inte annat så vill han förhoppningsvis följa med på fler turer i sommar.
